Bättre sent än aldrig. Jag blev sist ut från uppvakningsvadelningen ikväll. Klockan 21.00 stänger uppvakningsavdelningen, klockan 21.00 lämnade vi skeppet. Nu är vi tillbaka på B82. Jag sover gott. Andningen och pulsen är lugn och fin. Rosslet är nästan helt borta. Nu ska jag snart få mina första milliliter vatten i magen. Hoppas att det går bra. Har inte fått någon mat sen kl. 01.00 igår natt. Det blir en långsam upptrappning. Det blir en lång natt. Skönt att både mamma och pappa får lov att bo kvar hos mig på sjukhuset. Det är tryggt för oss alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar