fredag 27 november 2009

Akut blodbrist

Mamma råkade gå förbi Kungstappen idag. När hon såg skylten tänkte hon att det var länge sen sist och bestämde sig för att gå in och lämna blod. Lite skamsen (över att det var så länge sen) gick mamma in men vilket mottagande hon fick. Vilken tur att mamma såg skylten. Stockholm och Göteborg har akut blodbrist just nu, deras blodlager är nästan helt tomma. Framförallt mammas blodgrupp A+ råder det brist på. Tänk vilken tur för alla som behöver. Bli blodgivare du också - kanske redan idag?!

Och så kan du skänka slanten (30 kr) som du får till välgörande ändamål t.ex. Barncancerfonden. Snacka om win-win!

onsdag 25 november 2009

En bra dag

Idag har varit en bra dag. Senaste 2 månaderna har varit väldigt jobbiga. Mååååååååååånga, lååååååånga timmar av gråt och skrik - både dag och natt. Varje dag. V-A-R-J-E dag!!! Jag har varit extremt gnällig vilket har fått mamma och pappa att gå på knäna.

Men så inatt... en bra natt. Och så idag... en bra dag.
:-)
Lycka!

måndag 23 november 2009

Hörselkliniken

Idag har jag varit på hörselkliniken också. Hörseldoktorn tittade in i mina öron - jättefina och inget att anmärka på... synd bara att dom inte funkar så bra. Sen träffade jag träffade audionomen som gjorde både avtryck till nya proppar och hörseltest. Min hörsel var lika usel som vanligt och det var lika svårt som alltid att göra någon form av uppskattning utav den. Och som vanligt var ingenting bättre utan sämre.

Efter att detta konstaterats programmerade audionomen om min hörapparat. Hon ökade dom mörka tonerna en del och sänkte diskanten. Förstärkningen av dom höga frekvenserna gör nämligen att hörapparaten mycket känsligare - den tjuter lättare, högre och oftare. Med en minskning av diskanten så kan mammas och pappas värld kanske bli lite mindre "tjutig. Det vore skönt att slippa leva med ständig och högt låtande tinnitus.

Andra sprutan svinvaccin

Idag fick jag andra sprutan svinvaccin. Jag hade tur som slapp sitta i väntrummet med alla friska barn som också skulle vaccineras. Det var låååååång kö, men jag fick gå in via en "VIP-ingång" och vips så var det klart.
:-)
Jag älskar Lidingö sjukhus. Allt går alltid så himla smidigt där. Själva vaccineringen gick också jättebra och det känns väldigt skönt att ha detta avklarat.

onsdag 18 november 2009

Min nya vagn

Jag tycker mycket om min nya vagn. Jag sitter jättebra i den - mycket mycket bättre än i min förra. Ibland somnar jag till och med för ovanlighetens skull! Tänka sig... och jag sover skönt!
;-)

Min fjärde resa till Barcelona

Nu har jag blivit så stor så att jag får en egen plats på planet. Vilken höjdare! Jag tog med mig min special stol "Tumble form" och med hjälp av den kunde jag sitta på min egen plats precis som vem som helst. Underbart! Otroligt skönt att slippa sitta i famnen hela resan.

Flygresan till Barcelona gick hyfsat bra. Visst skrek jag en hel del under flygresan, men jag hade skrikit av mig det mesta innan jag gick på planet. Det är ju skönt att sova i luften.
:-)
The Hospital del Niño Dios och dags för provtagning. Det är alltid väldigt jobbigt, men det går faktiskt bättre och bättre för varje gång. I alla fall i Barcelona. Före provtagning gäller fastande mage i 8 timmar - det är lääääääänge! Inte heller det var några problem. Jag var hur snäll som helst. Pecis innan det var dags att sticka i armen så blev jag arg... började väl känna av hungern antar jag.
Men provtagningen gick hur fort som helst så det var över väldigt snabbt och smidigt. Det nya sjukhuset, The Hospital del Niño Dios, är mycket bättre på att ta blodprover än det gamla, Stauros Clinic. Å så är sköterskorna mycket snällare. Inte alls så barska, hårdhänta och otrevliga som på Stauros Clinic.Efter provtagningen fick jag smarrig frukost och sen följde undersökning av och samtal med dr. Martinez.
Slutligen lite gympa med min gamle vän Jaciento. Dom är bekymrade över att jag rör mig så lite. Jag är duktig på att äta... men lite lat när det gäller gympa.
;-)
Så resans absoluta höjdpunkt - mötet med min kompis Jackson och hans föräldrar Angie och Travis. Så roligt att äntligen få träffas igen. Vi gick promenad och sedan satt vi på en härlig båt och pratade i Barcelonas storna marina Port Vell. Väldigt skoj och trevligt!

Jackson är mycket starkare än vad jag är och han har lärt sig att göra en massa saker. Han kan hålla huvudet själv. Han kan sitta. Han kan klappa händerna. Han kan t.o.m. stå med hjälp. WOW! Jag kallar honom Hulken. På bilden ovan leker Jackson "klappa-på-bordet-leken" med mamma. Himla rolig lek.